olaswing

Fredag heter den.

Nu så fortsätter storryn.

Vi väcktes av dessa konstiga ljud och jag såg mig omkring.

Då såg jag något konstigt.

Det låg en blå gris jämte oss och på den hade råttorna kalas.

Inte undra på att det var liv och rörelse.

Ja inte på den blå grisen.

Kompisen och jag beslöt oss för att fortsätta vår promenad.

Lite längre fram i nästa by så vilade vi någon timme i en busskur.

Framåt femtiden var vi på fötterna igen.

Plöttsligt så kom det en bil.

Vi var kvicka att vifta med tummen och bilen stannade.

Jodå det gick bra att åka med enda in till Kalmar.

Dom hade ett ärende i stan innan dom skulle fortsätta söderut.

Det var två bröder som vi fått lift med.

Väl inne i Kalmar så tackade vi för åkturen.

Sedan gick vi och ringde hem efter en bil som kunde hämta oss så att vi kom hem.

Så kan det gå.

Man ska nog titta lite extra noga innan man lägger sig att sova i en lada.

Numera har man ju också mobilen med eig men det finns många ställen än som inte  har täckning.

Ha det bra så länge.

Olaswing

Nu ska jag berätta lite om en resa som blev lite komplicerad.

Det är några år efter båtturen men jag är kvar på sydöstra Öland.

Jag bodde och jobbade där ett par år.

En fredagskväll hade jag besök av en kompis, vi var ute och åkte i min bil.

Efter en stund så raggade vi upp en tjej som jag kände.

Vi snurrade runt lite grand i ett litet samhälle.

Men i en nerförsbake gick bilen sönder.

Pratade med ett par grabbar som jag kände så att tjejen kom hem.

Strax efter att dom släppt av henne så kraschade dom bilen, det blev bara skrot av den och killarna bröt någon

arm ,samt fick en massa blåmärken.

Min kompis och jag började våran vandring, mot fastlandet.

Det var bara sex mil till Kalmar och sedan tänkte vi ta tåget därifrån till Emmaboda.

Efter någon mils gående så var klockan framåt två på natten och vi beslöt oss för att vila i en lada som vi såg från

vägen.

Vi smög in genom en stor dörr och hittade lite halmbalar att vila på.

Snart sov vi men väcktes av ett konstigt ljud.

Smack mumms mumms smack mmmmmm.

Ja det blir något spännande att få reda på i morgon vad det var.

Ha det bra.

Olaswing

JA då fortsätter vi.

Vi satt där i båten och funderade på hur vi skulle fixa det hela.

Hade ingen mat med oss men det fanns något att drika.

Två öl som svågern drog i sig så att dom inte blev för gammla.

Nu vet ni läget, ingen mat inget att dricka ingen mobil inte en chans att ta sig iland.

Prata kunde vi ju göra i alla fall.

Kollade klockan och började prata om att våra annhöriga borde sakna oss snart.

Det hade nog gått ca fyra timmar sen vi gav oss iväg.

Jo då,  en moster till mig stod på land och såg i kikaren att vi drev utåt sakta men säkert.

Hon fattade att vi hade problem och kontaktade sjörädningen.

Men då uppstod ett nytt problem.

Dom var tvugna att ta sig runt Ottenby och det skulle ta många timmar till.

Mostern fick i uppdrag ta reda på om det fanns någon annan båt i närheten som var stor nog att gå ut och

bogsera in oss annars fick vi vänta på sjöräddningen.

Jo då hon visste en fiskare som hade en lika stor båt.

Han blev kontaktad och ställde upp.

Gissa vilka som var glada när dom fick se den båten.

En tamp kastades över och färden mot fast mark innleddes.

Bogseringen gick bra och vi kom välbehållna med nya erfarenheter i bagaget.

Lyssna på råd ifrån dom med erfarenhet.

Båten vi annvände var mycket sjösäker och hade svårt för att kantra.

Men vären efter skulle den bottenmålas och låg på land med bottnen upp.

En av målarna råkade tappa en yxa genom bottnen och fik ta upp den från marken under båten.

Båten blev en värmande brasa vid hamnen.

Så kan det gå.

Ha en bra dag.

Olaswing

På hemvägen i dag kom jag att tänka på en fisketur för många år sedan.

Mina morfar var fiskare och han och mormor bodde på Öland.

Efter morfars bortgäng så fanns hans lilla båt kvar i hamnen.

Den användes flitigt av alla släktingar.

En dag så skulle jag och min svåger ut med båten för att pimpla torsk.

Det blåser för mycket sa mormor, ingen fara sa min svåger  jag har varit sjöman.

Vi tog med seglet och ett par åror (för små visade det sig senare) och startade motorn.

Motorn gick alltid som en klocka på utvägen men när man sa ordet hem så startade den inte för än nästa gång man skulle ut.

Nu förstår du varför vi hade segel med oss.

Men vi glömde stören som man använder för att segla med fyrkantssegel men vi hade ju de för små årorna.

När det blåser hårt så ska man segla trekantsegel men det visste vi inte.

I alla fall så fick vi ingen fisk och upptäckte att efter ordet hem så var vi tvugna att ro iland.

Det blåste hårt så vi kunde bara försöka hindra båten ifrån att driva utåt mot Gotland som vi nog skulle missa.

Hur det här slutar berättar jag i morgon.

Ha det bra.

Olaswing

Sitter en söndag framför tvn och datorn.

På tv vissar dom nybyggarna.

Tänk sådant liv dom fick uppleva på den tiden.

Han Moberg var en duktig författare, tänk om man kumde skriva som han.

Orden är så målande och får en att känna sig delaktig.

Ja det är som att man vore där.

Många saker och åsikter gäller än i dag.

Till och med en del av fördomarna.

Själv är jag lite av nybyggare här på torpet i de djupa skogarna vid länsgränsen.

Det gäller ju på flera sätt.

Men det är så underbart har ju min kärlek här.

Längtar till sommaren och värmen.

Ha en bra dag.

Olaswing.

Jag har fått en begäran om lumpahistorier.

Det är klart att jag kan berätta något.

Tycker synd om alla som inte får göra lumpen.

Men nu till min tid i flottan.

Min värnplikt skulle börja i slutet av maj månad samma dag som mitt första barn skulle födas.

Hur skulle jag lösa detta problem, jag skulle vara med på förlossningen.

Problemet löste sig självt, sonen föddes för tidigt, så jag kunde vara med.

Innrykningsdagen kom och jag åkte tåget ner till Karlskrona.

Hade lite tur på resan, ett gäng repgubbar skulle också dit.

Dom tyckte synd om mig som skulle tjänstgöra som malaj i 378 dagar.

Blev en del festande på resan.

När jag fått min säng och alla prylar så skulle vi ut på kvällen och se en film.

Gissa vilken film som hade premiär.

Repgubbar.

Vi jubblade, nu fick vi rätt motivering till krigarlivet.

När orden lediga gavs så somnade man direkt.

Sedan fick man lära sig att vänta (sova), skjuta och träffa kamrater, ja ni fattar nog vad jag menar.

Annars är det bara att fråga.

Fortsättning följer en annan dag.

Ha det bra till nästa gång.

Olaswing.